Jag vet verkligen inte längre.
Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Allt känns fortfarande så jävla tungt, ta steget utan honom är så jävla tungt att jag får ta i. Vi ser varandra varje dag men det är fortfarande som om vi aldrig känt varandra! båda två vet att vi facktiskt känner varandra bra, Jag vet så himla mkt om dig tex att du alltid svarar på sms men helt plötsligt har du bara slutat svara, Önskar du kunde se det här för det gör verkligen ont innuti mig att se honom! Jag får alltid tårar i mina ögon när jag ser honom, och jag försöker verkligen att inte titta på honom men det är så jävla svårt du är så jävla snygg! jag saknar oss verkligen oss! Jag blev inte bara tsm med dig för att du var snygg utan det var så himla äkta jag ville bli tsm med dig för att jag mådde så himla bra när du sa ett ord till mig. Jag kommer ihåg innan vi blev tillsammans vi brukade smsa i flera timmar jag lovar vårt rekord var typ 2,5 timmar. Asså shiit och jag kommer ihåg när jag slutat men ville absolut inte hem så jag hitta dig och typ några till ni hade engelska pjäs typ haha och madde var borta så jag fick läsa hennes replik och du satt bara och skratta åt mig för att jag sög så jävla mycket på engelska! Asså seriöst lucas kom tillbaka jag kommer inte kunna sluta tänka på dig. Det har hänt så jävla många gånger att jag håller på att börja gråta på lektionen för jag hänger inte med för det ända jag tänker på är att jag vill ha dig tillbaka. Jag har kommit hem med röda ögon och jag kan inte säga varför, dom börjar undra om jag dricker men mina röda ögon beror på dig jag mår så dåligt att jag gråter så ofta att jag får röda ögon. Jag tänker på när din brors kompisar kom in i ditt rum när vi var med varandra jag kommer ihåg första gången vi strula jag kommer ihåg när det blev vi jag kommer ihåg när jag var och kolla på din match, och du gjorde illa dig och jag tyckte så synd om dig! jag kommer ihåg när vi såg på en skräckfilm och båda satt typ med kuddar medans karin typ satt helt normalt. Jag hoppade till så jävla mkt! Jag vet inte riktigt om jag orkar det här mer alla minnen kommer upp hela tiden! Om du bara kunde förstå hur dåligt jag mår. Om du bara kan ge mig en chans till jag skulle visa allt! Du gav det knappt en chans men ändå kan jag inte glömma dig! Nej allt det här känns bara helt jävla meningslöst. Jag vill till dig nu jag vill ligga i din famn, stoppa tiden för det går för fort! det har nu gått en månad sen du lämnade mig det känns förjävligt! Om någon känner någon som kan spola tillbaka tiden så be den kontakta mig fort som fan för vi kommer bara längre och längre ifrån varandra! Det blir bara svårare och svårare för varje dag. Du är den sista jag tänker på när jag ska sova och du är den som kommer upp i mina drömmar varje natt och du är den som jag tänker först på när jag vaknar! Jag förstår verkligen hur johanna mådde äntligen förstår jag för jag ville men det är absolut inte såhär jag vill ha det! Inget är värt längre. Alla har en som dom passar bra med, och en som kommer hålla länge! du var min men varför är du på andra sidan sprickan och jag på den andra? vi ska vara på samma. Du var allt i mitt liv och det är du fortfarande för jag älskar dig så jävla mycket fortfarande asså jag har verkligen aldrig kännt såhär vafan är det jag känner!? det är en stor smärta som jag vill bli av med men jag kan verkligen inte. Det finns bara ett sätt att bli av med den och det är om vi blir vi igen. Men vad tänker jag på? det kommer aldrig bli så? Jag vill verkligen visa dig hur dåligt jag mår men hur fan kan jag visa det? du måste börja prata med mig du måste inse hur lässen jag är och hur ont det gör i mitt hjärta. Jag får svårt att andas nu så jag ska sluta skriva! men snälla om du skulle ge mig en chans till skulle jag aldrig bryta den, jag ger dig allt jag har för att få tillbaka dig! Jag älskar dig men allt verkar bara vara förskent så vafan ska jag göra. du har mitt hjärta i din hand men det rinner ut som sand </3
Kommentarer
Trackback
